Hem


Om sidan »


Nyhetsbrevet


Kebnekaise »


Kungsleden »


Nordkalottleden


Padjelantaleden


Andra sidor »


Blogg


Bildgalleri


Butiker »


Företag »


Kläder & utrustning »


Kultur »


Mat »


Märken


Tävlingar »


Väder & miljö »


Världen »


Äventyrare »


Äventyr i Kiruna »


Äventyrssporter »


Webbkameror »


Övrigt »


Externa länkar



 





















 
 

 

MediaCreeper

 

Creeper


Kebnekaise

Världen > Europa > Sverige > Kiruna > Kebnekaise
Vy från Kebnekaises sydtopp Kebnekaise och Ladtjojaure
Kebnekaise är Sveriges högsta berg. Den första dokumenterade bestigningen skedde den 22 augusti 1883 av Charles Rabot, Pehr Abrahamsson och Hans Monsen. Foto: commons.wikimedia.org och Kebnekaise.net 


Kebnekaise - Sveriges högsta och vildaste berg

Kebnekaise är namnet på

 
Kebnekaise (Foto: Ernst Herrman)











Några bergsklättrare vid Kebnekaise. Foto: Ernst Herrmann (1812-1884), finns i Nordiska Museets ägo. 

Namn:
Kebnekaise

Höjd:
Sydtoppen ca. 2 100 m Nordtoppen 2097 m 
(primärfaktor 1 750 m)
 
Plats:
Kiruna kommun, Norrbottens län, Sverige

Bergskedja:
Skanderna

Första bestigningen:
Charles Rabot, Pehr Abrahamsson och Hans Monsen den 22 augusti 1883.

Boende:
Förutom Kebnekaise fjällstation finns de nämaste stugorna i Tarfala och Singi. Det finns även två obemannade toppstugor uppe på Kebnekaise. Dessa är lämpliga för kortare raster och nödsituationer.

GPS-kordinater (RT 90): 
Nya toppstugan
X 7535778
Y 1613630

Gamla toppstugan
X 7535755
Y 1613824

Lättaste vägen till sydtoppen:
Västra leden
 

Sveriges högsta berg som är beläget i Kiruna kommun som tillhör Norrbottens län. 

Hur högt är Kebnekaise? 
Berget har två toppar. En mätning som gjordes år 2013 visade att Kebnekaises sydtopp var 2100,2 m. Vilket antas vara den lägsta höjden någonsin. Anledningen är att toppen täcks av is som smälter. [1] [2] 

Genom mätningar som har gjorts på Sydtoppen i augusti åren 1947-2008 var dess medelvärde 2114 meter. Medelhöjden under 2000-talets nio första år är 2105 m. Sydtoppen är normalt 2-3 m lägre på sommaren än på vintern. [3] 


Sydtoppens högsta punkt, om man mäter fast berg, är 2060 meter över havet. Vad gäller Nordtoppen är den 2097 m över havet i fast berg.

Samernas land - Sápmi
Kebnekaise ligger i ett område där samerna har bott i några tusen år. Samerna är ursprungsbefolkning i Sverige och finns även i de angränsande länderna, ett område som samerna kallar Sápmi. Det finns idag flera samiska byar i norra Sverige och den samiska flaggan syns på flera ställen. Flera av toponymerna i området har samiska namn. Läs mer om samerna »

Etymologi
Namnet Kebnekaise är ett sådant exempel. Det är samiska och betyder "kittelfjäll". Det finns de som menar att det skett en förväxling med det intilliggande berget Tolpagorni som högst upp har en krater som påminner om en kittel.   

Första bestigningen
Det var först under slutet av 1800-talet som äventyrare och akademiker började söka sig till området runt Kebnekaise. Dessa kom då i kontakt med samerna som ibland var vägvisare och bärare. Den första dokumenterade bestigningen av Kebnekaise utfördes av den franske geografen Charles Rabot, Pehr Abrahamsson och Hans Monsen den 22 augusti 1883. Bestigningen skedde från Skjomdalen i Norge via den så kallade Östdalsvägen.

Klätterintresset växer fram
Under samma period som första bestigningen av Kebnekaise ägde rum började även intresset för fjällen, klättring och alpinism att växa i Sverige och övriga Europa. Flera av pionjärerna inom svensk klättring sökte sig i samband med detta till områden runt Kebnekaise och den svenska fjällvärlden. Bland pionjärerna finner vi namn som Alfred Björling, Thordur S. Gudjohnsen, David Nygren, Gillis Billing, G. Durling, Hugo Nikolaus (Nils) Pallin, mfl. Flera av desa pionjärer har givit namn åt leder och andra landmärken runt Kebnekaise. Rabots glaciär som ligger vid foten av Kebnekaise är uppkallad efter Kebnekaises förstebestigare Charles Rabot.

Sommartid
Kebnekaise är mycket välbesökt under sommarhalvåret. Sommarperioden sträcker sig från början av juni till mitten av september. Hösten kommer dock redan i slutet av augusti. Fördelen med att vandra i början av juni eller under september är att man slipper myggen. Fjällstugorna stänger dock i mitten av september.   

Vintertid
Fjällstation Kebnekaise är öppen och bemannad även vintertid (normalt mellan februari och april). Om man ger sig upp i fjällen vintertid är det extra viktigt att man planerar och man bör kontinuerligt uppdatera sig om vädret. Under vinterperioden kan temperaturen krypa ner till -30 °C. Även vindens kyleffekt kan medföra att det kan bli väldigt kallt vid lägre
temperaturer. Läs mer om vindens kyleffekt » 

Fjällstugor eller tält
Merparten av fjällvandrare tar med sig ett tält men det finns andra alternativ. Vill man bo i fjällstugor när man ska till Kebnekaise finns det möjlighet att bo i Fjällstationen Kebnekaise vilket är den fjällstation som är närmast Kebekaise. Det finns även en stuga i Tarfala och en i Singi. Singi ligger på Kungsleden

Toppstugorna på Kebnekaise
Det finns två obemannade toppstugor uppe på Kebnekaise. Dessa bör dock endast användas för nödsituationer och kortare raster. Stugorna ligger på cirka 1880 m och det finns en fångstarm som markerar höjden.
 
Helikopter och snöskoter

Fjällturismen är under ständig utveckling och de finns olika företag som erbjuder olika allternativ för att nå platser intill Kebnekaise. Det finns möjlighet att åka helikopter till Kebnekaise från Nikkaloukta. Vintertid går det även att åka snöskoter samma sträcka. Läs mer under kommunikation »

Vanliga frågor 
Det finns massor med tips och rekommendationer för såväl nybörjare som erfarna. Vi har sammanställt några av de vanligaste frågorna under frågor och svar »

Vandra från Nikkaluokta till Kebnekaise (19 km)
En av de vanligaste lederna till Kebnekaise går från Nikkaloukta. Läs mer »

Vandra från Abisko via Kungsleden och Kebnekaise till Nikkaloukta (105 km)
En annan vanlig väg till Kebnekaise startar i Abisko. Därifrån följer man Kungsleden till Singi (72 km). Från Singi tar man sig österut mot Kebnekaises fjällstation (14 km). Man aviker alltså från Kungsleden. Vandringen till Kebnekaise fjällstation tar några dagar (cirka 5-7). Att bestiga Kebnekaise från fjällstationen tar en heldag. Sträckan från Abisko via Kebnekaise till Nikkaloukta kallas Dag Hammarskjöldsleden.  Den vanligaste vägen att sedan ta sig från Kebnekaise fjällstation är att vandra till Nikkaluokta (19 km). Läs mer om Dag Hammarskjöldsleden »

Kartor
Det finns flera olika kartor för den som vill vandra till Kebnekaise eller utforska området omkring. Här finns en sammanställning av dessa »

Finns det någon led som inte är farlig? 
Karta över Kebnekaises och Västra leden Det finns flera leder för den som vill bestiga Kebnekaise. Den vanligaste leden, som lämpar sig för de flesta, är Västra leden. Det som är viktigt att nämna är att det finns risker med samtliga leder och att all vandring och klättring sker på egen risk. Förutom faror som utgörs av den steniga terrängen ska den som ger sig iväg vara medveten om risker som kan uppstå på grund av snöfall, regn och vind. Det är viktigt att vara både mentalt och fysiskt förberedd. En solig dag kan snabbt övergå till att bli en utmaning där både hälsa och liv står på spel.  

Västra leden (Björlings led) 
Västra leden är den vanligaste och lättaste leden. Denna lämpar sig för det det flesta personer som är i någourlunda god kondition. Denna börjar vid Fjällstation Kebnekaise och slutar på Kebnekaises sydtopp. Efter att man lämnat fjällstationen och leden korsat ett antal jokkar (samiska för bäckar) delar den sig med Östra leden som viker av upp längs Kebnetjåkkas sluttningar. Västra leden fortsätter västerut. Efter ett tag följer man Kittelbäcken upp mot Kitteldalen. Man korsar Kittelbäcken och viker sedan av mot sluttningen mellan Toulpagorni och Vierramvare. Leden går sedan upp på Vierramvare och fortsätter ner till Kaffedalen. En nedstigning på cirka 200 m. Sedan bär det upp för Kebnekaises sluttning. På vägen upp mot toppen passerar man en fångstarm som markerar höjden (1880 m) för de två toppstugorna. Sedan är det en bara att fortsätta upp till sydtoppen. Leden är med jämna mellanrum rösad med rödmarkerade stenar.

Västra leden är en av de mest trafikerade vägarna upp mot sydtoppen. Den kräver inga kunskaper i klättring eller glaciärvandring. Man bör ha god kondition och någorlunda fjällvana. Den kan bli farlig vid dåligt väder då detta medför att stenarna blir hala. Även vintertid kan vind och snö medföra svårigheter. Från Kebnekaise fjällstation till sydtoppen och tillbaka är det cirka 24 km. Den sträckan kan ta 10-12 timmar om man vandrar.

Leden användes bland annat av Kebnekaises andrabestigare Stockholmaren Johan Alfred Björling (1871-1892) som vid 17 års ålder besteg Kebnekaise i tron om att han var den första som gjorde detta. Han skrev om bestigningen i STF:s årsbok 1890 under rubriken: ”En bestigning av Kebnekaise”. Björling försvann under en expedition på väg mot Ellesmere Land. Vraket efter båten Ripple upptäcktes i juni 1893 på sydöstra Caryön, som numer heter Björlings Ö (Bjørling Ø). Även Björlings glaciär som ligger intill Kebnekaise är uppkallad efter honom. [4]

Östra leden (Gudjohnsens led) 
Östra leden är en vandrings- och klättringsled som går från Kebnekaise fjällstation till Kebnekaises sydtopp. Leden går upp för Jökelbäcken och passerar sedan över Björlings glaciär. Den innehåller klättringsmoment som tar en upp till den gamla toppstugan på Kebnekaise. På grund av klättrings- och glaciärinslagen rekommenderas inte denna led för personer som inte har god kunskap eller rätt utrustning för detta. Från Kebnekaises fjällstation till Kebnekases sydtopp och tillbaka är det cirka 16 km. En sträcka som kan ta 8-10 timmar. Östra leden upptäcktes av Thordus S. Gudjohnsen (1867-1937) sommaren 1919. [5]

Durlings led
Durlings led börjar strax norr om Singi och fortsätter till Kebnekaises sydtopp. Leden går upp längst Singijohka mellan Kuopertjåkka och Singičohkka. Sedan fortsätter den väster om Singipakte. Den når sedan Kaffedalen där den sammanfaller med Västra leden resten av vägen upp mot Sydtoppen.

Leden har fått sitt namn efter G. Durling, som var den tredje personen att bestiga Kebnekaise. Detta ägde rum den 8 augusti 1895. [6]

Nygrens led
Nygrens led går via sydost-kammen till Kebnekaises nordtopp. Kammen går mellan Björlings glaciär och Kebnetjåkka. 

Leden är namngiven efter David Nygren (1891-1971) som tillsammans med Lizzy Simonsson tog denna väg den 1 augusti 1933. Bestigningen skedde genom att dessa gick direkt norrut till Kebnetjåkka från Kebnekaise fjällstation. [7]

Baumanns led
Denna klättringsled går upp via Kitteldalens vägg i sänkan mellan Vierramvare och Kebnekaise. För mer information om hur man tar sig till Kitteldalen se Västra leden.
Baumans led är namngiven efter den schweiziske köpmannen Gustav Adolf Bauman som i sällskap med Anders Pallin, Borg Mesch och samen Per Nutti klättrade leden. Det ska ha tagit Baumann ca en och en halv timme att klättra den 120 meter långa leden. De svåraste fem meterna ska ha tagit honom en halvtimme. [8]

Pallins korridor
Pallins korridor är namnet på en korridor som ligger norr om Kebnekaise och söder om Halspasset. Pallins korridor nås från Storglaciären och går upp till K3 som är en förtopp till Kebnekaises nordtopp. [9]

Korridoren är namngiven efter Hugo Nikolaus (Nils) Pallin (1880-1953) som tog denna väg vintern 1937, då han var 57 år.

Rossipals led
Rossipals led är en klättringsled som går söder om Rabos glaciär till Kebnekaises sydtopp. Den är namngiven österrikaren Emmerich Rossipal som tog denna väg sommaren 1922.
Rossipal är även känd för sin bestinging Silhuettleden på Tuolpagorni 1938 som han genomförde tillsammans med Gunnar Santesson. [10]

Billing och Santessons led 
Billings led är en klättringsled som går från Halspasset ner till Rabos glaciär och sedan upp för Sydtoppsvägen till Kebnekaises sydtopp. Den klättrades av Gillis Billing och Gunnar Santesson i augusti 1942. [11]

Rabots led
Väljer man Rabots led når man Kebnekaise väster ifrån. Den går parallellt med Rabots glaciär. Leden nås från Singistugorna eller Sälkastugorna på Kungsleden. Rabots led är namngiven efter Kebnekaises förstabestigare, den franske geografen Charles Rabot, som tillsammans med Pehr Abrahamsson och Hans Monsen besteg berget den 22 augusti 1883. Bestigningen skedde från Skjomdalen i Norge via Östdalsvägen in mot Kebnekaise.  [12]





Källförteckning:

[1] http://www.dn.se/nyheter/sverige/det-kommer-att-bli-betydligt-svarare-och-farligare-att-ta-sig-upp-pa-sveriges-hogsta-berg (DN 2010-08-13)
[2] http://www.dn.se/nyheter/sverige/lagsta-matningen-for-kebnekaisetopp/ (DN 20013-08-06)

[3] Högfjällskartan Kebnekaise, 1:20 000 (Kartförlaget, Lantmäteriet) 
[4] Svensk klättring - Pionjärerna, Ewa Hellström-Boström (Alpina Förlaget, 1997), s.23-29

[5] Ibid, s. 79-83
[5] Ibid, s. 28 och 96
[7] Ibid, s. 103
[7] Ibid, s. 81 och 142
[9] Ibid, s. 73
[10] Ibid, s. 117-125
[11] Ibid, s. 145
[12] Ibid, s. 17-22